Olififi

Det är ju allmänt känt att jag drömmer mycket. I natt var det inget undantag. Precis innan jag vaknade hade jag världens konstigaste dröm. Det går liksom inte att förklara på ett bra sätt, men ändå så var det så verkligt... Jag drömde att jag var gravid och att jag var ganska långt gången. Jag är i ett stort hus, med folk runtomkring mig som jag känner. Helt plötsligt så känner jag att vattnet har gått och börjar ropa på hjälp! Från nånstans kommer det en kille som frågar ifall vattnet har gått. JAA!! Skriker jag och lägger mig i en säng. Han springer iväg och ska hämta mer hjälp och där ligger jag, svettig och panikslagen. Jag har inte särskilt ont men känner att nu j*klar är det på gång. Känner efter och känner huvudet på bebisen som är påväg ut! OOH NO! Så jag tar i och ut åker bebisen utan större problem (och ingen smärta). Det var en pojke. Tillslut kommer folk och ska hjälpa till.. Men då är jag redan på benen och säger att nu måste jag visa patrik! Då kommer jag på att vi har ju inga bebisgrejer. Inga kläder, ingen vagn, inga blöjor m.m. Kan lägga till att bebisen nu har kläder på sig, en sparkdräkt som är grön och ljusgrön. När jag kommer och ska visa upp bebisen är allt frid och fröjd. Nu kommer vi till det konstiga.. (som om det inte redan har varit konstigt...) Bebisen blir till en bananfluga. JA. Jag är allvarlig, det var så i min dröm! Och denna bananfluga flyger iväg och jag tappar bort "bebisen"... Så himla oansvarigt. Och jag hade värsta skuldkänslorna när jag vaknade! Ni anar inte. Det var helt normalt i min dröm att bebisen blev en bananfluga.

Shit. Va är det för fel på min fantasi?